22+4

Imorgon är det 22+5. Detta kan ju låta rätt obetydligt men 22+5 är lite av en magisk siffra för mig.

Jag har ju i så gott som hela mitt yrkesverksamma liv jobbat med mer eller mindra sjuka barn. När jag och mina kollegor skulle skriva ihop en yrkesbeskrivning hade vi bland annat med banderollen "från 450 gram till 150 kg". De minsta barnen väger inte mer än ett knappt halvkilo och de största har tyvärr passerat 100-strecket.

Jag har inte jobbat alltför mycket med de allra minsta barnen och framför allt inte under de där första och mest kritiska dagarna/veckorna. Men, jag kommer ihåg en kille. Han var nog säkert närmare året (okorrigerad ålder) då jag träffade honom första gången; en välmående kille som utvecklades som han skulle, dock med lite nutritionsstöd. Den killen hade kommit till världens alldeles för tidigt. Han föddes knappt 23 veckor gammal, för att säga exakt, 22 veckor och 5 dagar. "Men helt säkert på datum kan man ju inte vara" säger den lite pessimistiske. Jo, i det här fallet var man ganska säker. Killen var en liten provrörsbebis och då man hade väldigt bra koll på vilket datum han blev ett litet embryo!

Vår provrörsbebis hoppas jag tänker stanna ett bra tag till i min mage men från och med imorgon VET jag att Bubblan faktiskt skulle ha en chans att överleva ute i det fria. Och DET, är en ganska befriande tanke.

För övrigt tror jag att Bubblan blev nöjd över vagnvalet. Det verkar vara lite mer magaktivitet de senaste dygnen. Det bufflar en del därinne men är fortfarande väldigt harmlöst.

Nåja, imorgon är det nyårsafton och det nya året firar vi in med att Bubblan är 22+5, hurra! Nyårsafton ska förrsten firas med mina två bästa vänner och deras små familjer. Då vi också sover över, får vi oss kanske en första aning om hur det kan kännas att bli väckta alldeles för tidigt efter en sen kväll. Gott slut och gott nytt 2013!!!