fredag 25 oktober 2013

Dagar blir till veckor blir till månader....

 
Tiden rusar! Varje dag som jag möter någon jag känner igen på stan får jag samma fråga: Och hur länge ska du vara hemma då? Frågan är ju helt klart legitim men det vrider sig lite i magen när jag inser att månaderna går i rask takt och att det snart är min tur att ställa väckarklockan och dricka kaffe från jobbets kaffemaskin igen. Usch och stackars mig. Med jippie och så kul för Ellen och M. Nåja, än är det inte maj 2014 - och tack och lov för det!
 
Varje ålder lär sannolikt ha sin egna charm. Just nu är det roligt att se hur Ellen blir alltmer kommunikativ. Hon är fortsatt nyfiken på sin omgivning och gillar nu mycket att undersöka våra ansikten, känna på smycken, dra i sängkläder och känna (och kasta iväg) leksaker.
Efter några nätter med sämre sömn verkar hon vara tillbaka i samma rutin som vanligt vilket uppskattas. Dagsömnen verkar kanske bli mindre men det är ju kanske heller inte så konstigt.
Hon blir ju stor...

På 5-månaderskontrollen var hon 67 cm lång och 7860 g tung. Lilla Bubblan har således fördubblat sin vikt edan födseln vilket ju är helt sanslöst!
 
Storleken har gjort sig påmind även i bilen. Insåg går att hon inte längre sitter bra i sitt babyskydd. Med ytterkläder får hon inte ner sina axlar ordentligt. Som sagt, vår lilla tjej växer. Bra tajming har vi i alla fall då Barnens Hus har 20% på alla bilbarnstolar denna helg. Imorgon blir det sannolikt lite ny shopping alltså!
 
Och just på grund av den snabba tillväxten var det igår dags att hälsa på på Magnus jobb för första gången. Det vore ju liksom lite pinsamt om Ellen hälsade på första gången som tonåring... Ellen var på topphumör och lät sig visas upp för avdelningens samtliga medarbetare på plats. Avdelningens damer hade svårt att slita sig och Ellen tyckte om uppmärksamheten. Fick också tips att skjuta upp nappar med nyårsraketer till Tomten när det väl är dags att skiljas från dessa.
 
 
Ellen med pappa på Sandbacka Park.
 
Innan besök hos sin pappa, spenderade Ellen (och jag) tid med farmor och kusin Cornelia. Varje ålders charm blev återigen bekräftad då kusin Cornelia hade fullt upp med att laga geggamoja i sina galonbyxor. Ellen satt och tittade i vit overall. Denna höst/vinter lär vara den enda på väldigt länge som Ellen kan bära vitt...
 
Nästa vecka blir det ett snabbt besök på mitt jobb. Har lovat att ha en "matcirkel"/föreläsning/samtal om barnmat med BVC-gruppen. Ser faktiskt fram emot att ta fram lite material och förklara lite rekommendationer (och varför vi har de rekommendationer vi har). Tips på barnmat tänker jag mig sedan att vi kan hjälpas åt med. Har lånat några böcker på bibblan som ger riktigt många tips och inspiration.
 
Näe, dags att ta tag i att våttorka golven. Igår slängde Ellen ner till gröttallrik på golvet. Hon är bra på att spilla. Och bättre på att spilla på annat eller andra än henne själv.
 
Oskyldigt kladdmonster!


söndag 20 oktober 2013

Helgen i bilder

 
Helgen har varit solig, kall och lugn.
 
Vi har lekt med bollen...

... tränat på att stå..

... läst tidningar..

.. gungat..

... och lekt i sängen.
 
 
Att leka i Ellens säng är lite nytt. Hon kan roa sig kungligt i en halvtimme genom att sitta och slita i sin sängmobil, "bädda" med sitt täcke samt pilla på sina små gosedjur. Jag gick flera gånger in i rummet för att se om hon somnat. Men hon satt bara mycket koncentrerat och lekte. Härligt med ytterligare en lekplats där hon dessutom kan leka utan så mycket övervakning.

fredag 18 oktober 2013

Trots? Tänder? Testing?

Kan 5-månadersbebisar ha trots? Eller är det ett så kallat utvecklingssprång? Eller handlar det bara om att testa sina egna resurser?

Ellen kan vara sprudlande glad för att i nästa sekund fyra av ett litet illskrik. Hon verkar inte ha ont men sitter man för nära kan man säga att man själv får lite ont i öronen. Det är inte så att hon skriker i flera minuter men hon låter ju så högt! Det kan också vara svårt att tyda om det är glädjeskrik eller "jag-är-missnöjd-skrik".

Mellan "humörsvängningarna" gillar Ellen fortsatt att sitta. Veckans besök på öppna förskolan visade också att hon gärna samlar ihop så många leksaker i sitt knä. Hon pillar och undersöker men kan också ganska plötsligt skicka iväg leksaken några meter bort! Lite små klappar på andra barn är väl också tecken på att hon visar större intresse av att interagera med andra barn.
När Ellen inte sitter tycker hon om att stå. Dessa nya upptäckter av sittande och stående gör intresset för att ligga på mage (och därifrån träna vändningar) är svalare. Vore ju toppen om hon från magläge kunde komma på koden för att sätta sig upp själv. Nåja, fortsättning följer såklart.

Står bra själv med hjälp av stöd från soffan.

Veckan har annars bjudit på lite modevisning. Ellen har klätts i sin farmors stickade klänning från 50-talet, sin pappas sparkdräkt från 70-talet och slutligen min klänning från 80-talet. Så kul att prova kläder från tidigare generationer även om jag till vardags gärna klär henne i hennes nya.

Fashionista?
 
I veckan begav sig även jag och Ellen till Stockholm för att möta upp bästa fd kursarna. Tre barn och fyra vuxna, en klart annorlunda träff jämfört med förra årets kvalitetsdagar i Berlin. Tänk så mycket som hänt på ett år; i vår lilla grupp har både bröllop, förlovning, samboskap och barnafödande ägt rum.
Storstadsbesök innebär i vanlig ordning att Ellen ogärna sover. Och ogärna även ammas. Nästa gång tror jag vi ska satsa på att Ellen får äta mat då hon inte riktigt accepterar att ligga vid bröstet när det pågår för mycket aktivitet bakom hennes rygg. Positivt av det hela var att Ellen sov gott och länge då vi sedan landade för övernattning hos mina föräldrar i Uppsala.

Jag då?! Jag har jäklars ont i min vänstra hand faktiskt. Har lite molande värk hela tiden och minsta lilla rörelse som att skära mat, torka av bord, sätta på sig skor etc gör att smärtan ökar. Inte helt optimalt då det blir en del lyft av Ellen varje dag. Funderar på att köra en kur Ipren men väntar nog till efter nästa veckas besök på BVC då vi även träffar läkare.


 

lördag 12 oktober 2013

Gungar

Äntligen! Senaste veckorna har lillan antingen somnat innan vi kommit fram eller så har gungorna varit upptagna.
Idag sken solen och vi var alla tre redo för gungpremiär.

Vi gillade det!

fredag 11 oktober 2013

Höstliga bradagar

Det är bara att inse. Varje höstdag är inte fantastisk. De flesta är helt okej. Vissa är usla. Och några är fantastiska. Idag är en bra dag. Fantastisk kanske den inte kan räknas som när man både storhandlat, städat och lyckats få lillan att somna innan vi nått lekparkens gungor. Men, det är fanemig inte en dag att klaga på!

Efter drygt 2 år i nya staden, räknar jag mig fortfarande som nyinflyttad. Idag kunde jag ändå konstatera att jag träffade tre olika människor som jag stannade att prata med under de 2 timmar jag var ute! En av dem är en mamma från föräldragruppen. Vi ska ordna en träff och prata barnmat. Ska bli kul - är faktiskt lite sugen att ta fram lite barndietistkunskaper; prata lite om de rekommendationer som finns (och varför vi har dem), barn som matvägrar och tips för föräldrar som vill laga all barnmat själv. Får se vad det kan bli av det hela...

Dagen får annars summeras till ett klart och tydligt ENERGI.
Stadsskogens guld

Min egna guldklimp.
som förresten verkar nysa då hon tittar mot solen (precis som sin far)


måndag 7 oktober 2013

Kusinlek

Helgen har bjudit på kusinlek hos barnens mor- och farföräldrar.
Vi fick alla en försmak av hur dessa små donnor kommer att kunna leka i framtiden.
Då både jag och M har "små" släkter blir en extra individ väldigt mycket extra. Att det nu var två nya individer som samsades kring matbordet gjorde en stor skillnad! Detta var också första tillfället då båda tjejer satt i varsin matstol och deltog under middagen. Kusin Liv smaskade i sig gröt medan Ellen åt aprikospuré efter att först ha matats med bröstmjölk i vanlig ordning. Så mysigt vi hade och så mysigt vi kommer att ha i framtiden!

Sömntider blir inte helt oväntat ruckade dessa dagar och så får det ju bara bli. Lyckligtvis ställer Ellen om sig snart igen och gav oss lite sovmorgon dagen därpå. Söndagens babysim gick bra även om lillan blev lite gnällig på slutet. Vi flöt på rygg, vände oss, tränade spanargreppet och Ellen fick en oväntad liten halvdykning då M halkade till under vattnet. Babysimmet är hur som helst en riktigt mysig familjeaktivitet.
 
Kusin Liv, nästan 7 månader gammal
Ellen, nästan 5 månader gammal
Brioleksaker, över 30 år gamla :-)