One of those days...

Vi alla har dem, somliga fler än andra. Jag har dem sällan. Men idag är en sådan dag. En sådan dag då man önskar att man bara kunnat ligga kvar i sängen. I ett svalt sovrum.

 

Vi har det varmt idag. Varmt och skönt kan man väl säga även om en dag på stranden säkert varit ännu bättre än var vi hållit hus under eftermiddagen. Vi började med en långpromenad i ett friluftsområde. Mycker skönt att gå under svajande träd där solen tittar igenom så där lagom mycket. Många backar vilket också gjorde promenaden till dagens träningspass. Ellen sov gott i vagnen medan mamman och pappan svettades. Än så länge var livet toppen. Sen började små helveten ett efter ett.

 

Under storhandlingen bajsar Ellen så pass illa att det rinner på ryggen och lämnar fina fläckar på lakandet i vagnen. Lösning: vira in lilla sessan i en filt för att inte smeta ner babyskyddet och sedan bege oss hemåt. Var mycket nöjd över frottéplasten som trots allt skyddat madrassen och glad över snabb tvättid som genast tog hand om smutstvätten! Åter frid och fröjd och en förhoppning om att lägga sig i solstolen en liten stund..

 

Ellen nöjd med blöt handduk på huvudet!

 

Hemma sätter vi igång diskmaskinen för att en halvtimme senare inse att fanskapet läcker ut vatten på golvet!! Spenderar både en och tio minuter för att få loss den snygga list som sitter framför både diskmaskin och övrig köksinredning. Intressant att se smutsen och bara tröttsamt och svettigt att se vattnet som lagt sig som en mindre pool. Tack och lov verkar vi väl ändå ha upptäckt det i tid då det inte verkar som att vattnet hunnit sprida sig under golvet.. Ellen vaknar, är hungrig och trött och gillar inte alls att båda föräldrar ägnar mer tid åt att skydda golvet än att ta hand om henne.

Inte kul när vatten läcker. Inte kul att handdiska.

 

 

Vår arbetsledare är inte nöjd över att vi tar sådan tid på oss att torka..

 

Ellen får mat och sätts sedan i sin pappas knä. Inte långt därefter hörs ett FAN! Ellen har bajsat på sin pappa!

 

Som sagt, små helveten (vissa givetvis mindre än andra) har genomsyrat vår eftermiddag. Vad ska man säga? Vi hade i alla fall tur med vädret... Nu räknar jag med att kvällen kommer bli fantastisk. Vi ska grilla på balkongen, smutta på varsin mojito och kasta tärning om vem som tar hand om kvällsdisken!

Vuxendejt

Vi hade nog egentligen inte tänkt vänta så här länge. Men så blev det. Igår lämnade vi till slut iväg Ellen för att själva avnjuta en middag på restaurang. Förvisso har vi ju haft med Ellen på flertalet ställen i sommar (bland annat Växbo krog som varmt rekommenderas om man är i Hälsingetrakterna och vill äta riktigt gott). De flesta gånger har Ellen antingen sovit eller legat nyfiken och vaken i sin vagn och vi vuxna har inte sett några bekymmer med att ha med henne. I Växbo var hon dock ovanligt skrikig och otröstlig genom hela förrätten men till slut somnade hon gott i vagnen. Och visst, nog blir man aningens stressad när ens barn skriker hej vilt och man märker främmande människors blickar. Och när man försöker att ge mat, vyssja, prata lugnt och ungen ändå inte blir lugn.... ja, då kan man inte göra så mycket mer. Men, det är skönt när man har ridit ut stormen och ändå kan konstatera att det gick ju vägen ändå på något sätt. Våra restaurangbesök har för övrigt varit relativt välplanerade: vi har inte kommit försent då det vanligtvis är mindre utrymme, högre musik och fullare människor, vi har i första hand valt uteserveringar där det är lätt att ta vagnen på en vända och vi har givetvis valt ställen där det finns utrymme för själva vagnen.

Gomiddag i Växbo!

 

 

Nåja, åter tillbaka till gårdagen. Ellen lämnades hos sin farmor med fullpackad skötväska och två rejäla portioner upptinad bröstmjölk. Jag och M begav oss ner till "stan" i Sandviken och avnjöt en trerätters middag. Det var riktigt gott och efter en stund kunde också jag dra ner på ättempot en aning och njuta av varje tugga. Men visst var det lite ovant och visst kontrollerade vi våra telefoner. Men givetvis hade Ellen det utmärkt hos sin farmor och S! Mat på flaska fungerade toppen och det var en mycket nöjd tjej vi fick hämta hem. Tack tack för vaktandet, det gör vi om en annan gång!

Vårt lilla tomebobarn på väg att bli bortlämnad ett par timmar!

 

 

Imorgon blir det att ratta bil och familj till Uppsala för häng med mina föräldrar. I Uppsala stannar vi kvar över natten för att sedan ratta vidare till Upplands Väsby dagen därpå.

Just ja! Nytt i Ellens värld är hennes framgångar i att sitta med huvudet högt! Halvsitter hon i vår famn och håller oss lite i handen, drar hon för egen maskin upp sig till sittande! Nacken är riktigt stark och jag har en känsla av att denna donna kommer kunna sitta i en tidig ålder. Dock är det här med att ligga på mage och förflytta sig inte någon stort intresse.

 

2 månader

Idag blir vår skatt två hela månader!! På två månader har jag och M fått se denna tidigare lilla bubbla växa, utvecklas och bli del av vår familj. Jag vet inte om det är jag och M eller om det är Ellen som lärt sig mest dessa månader men oj så roligt det är! Så gott som varje dag får man konstatera att hon kan något nytt eller gör något hon tidigare kunnat men med lite mer precision, lite mer uthållighet.

Jag försöker att verkligen leva här och nu men samtidigt kan jag inte undvika att med skräckblandad förtjusning tänka på när Ellen kommer äta sin första sked mat.. sitta själv.. ta sina första stapplande steg.. hoppa sig dyngsur i en vattenpöl.. lära sig cykla.. börja skolan.. sluta skolan.. Hu, må det dröja länge tills dess!

 

Just idag är jag dock glad och tacksam över att vår tjej har en stark nacke som hon gärna vill träna för att utforska sin omgivning.. att hennes mest älskade leksak (den gratis lilla fjäril från libero som hänger vid skötbordet) får henne att le och jollra nästan varje gång hon ligger på skötbordet.. att hon ler mer och mer.. jollrar mer och mer.. äter.. sover.. kissar och bajsar.. tycker om att åka bil och vagn.. sover gott i egen säng.. sover än godare i vår famn.. inte gråter när jag sjunger för henne.. att jag "valt" så rätt pappa för henne..

Trots mindre sömn, mindre fritid, mindre egentid och mer oro, mer tvätt, mer svett och mer osäkerhet är familjelivet toppen. Tänk vilken tur jag har som får erfara det!

 

Under graviditeten listade jag ju titt som tätt lite siffror, nu kör vi en ny lista. För att dagens småbetraktelser kommer att glömmas bort en smula då nya betraktelser tar över...

Ellens egenheter, dag 61 i sitt liv:
Vikt: 5565 g (eg dag 60)
Längd: 59,5 cm (eg dag 60)
Favoritsak: Prasselfjäril
Favoritsång: Vick-på-rumpan-affären
Bästa tid på dygnet: Utvilad på morgonen kring 8-tiden

White Guide-sommar

Som sagt, vår sommar är minst sagt oplanerad. BVC-besök och ett kommande bröllop är väl de enda fasta datum och tider som vi har. Och vi har det bra. Dagens högsommarvärme bjöd på skugghäng i en park inte långt härifrån. Pappan stannade hemma och tittade på F1 medan jag och dottern slog oss ner på en soldyna under träden. Ellen tittade fascinerat på himlen och de susande träden och tillsammans lyssnade vi på barnsånger på Spotify.

Under veckan som gått har vi njutit av fint väder på lite olika serveringar, bland annat Wij trädgårdar i Ockelbo och Hedvigs trädgård (Annas café) här i Gävle. På Wij åt vi smarrig buffé med goda salladsblandningar, röror, bröd och varmrätter. På Hedvig inmundigades goda smörgåsar. Båda matställena är med i White Guide som rekommenderade ett besök. Båda ställena är absolut värda sina besök, inte minst för den mysiga miljön. Vips, har vi också kommit på ett tema för sommaren: vi ska besöka lite olika caféer och restauranger som är rekommenderade i White Guide! Då vi liksom gillar att hänga med vår dotter men ändå inte har lust att störa andra gäster för mycket, satsar vi nog i första hand på lite barnvänliga ställen där vi kan äta sen lunch/tidig middag och sitta ute. Nästa vecka ska vi nog testa Växbo krog utanför Bollnäs och lite senare i sommar Axmar brygga och något ställe i Dalarna.

I Wij trädgårdar odlas bland annat morötter och gulbetor som Matildas (Gävles bästa krog enligt White Guide) andvänder.

Mina fina!

God lunchmacka på Hedvigs trädgård. På helgen har de även brunch. Den såg ju väldigt smarrig ut, men får bli att testa en annan gång.

Semester

Så har då hela familjen Lundkvist/Hanson sommarledigt. Så skönt att få ta dagarna som de kommer och planera små utflykter ihop. Planerna är än så länge ytterst vaga vilket känns helt ok. Väder, lust, ork och lillan får bestämma hur dagarna ska spenderas och jag är säker på att det kommer bli alldeles utmärkt.

 

Helgen som gick spenderade jag och Ellen i Uppsala med diverse besök och träffar med vänner och familj. Känns bra för självständigheten att kunna ta egna utflykter och våga lita på att både jag och lillan fixar det. Det gick finfint även om Ellen kanske inte hade någon jättero att äta bland folk. Detta kompenserades dock av rejäla skrovmål hemma hos hennes morföräldrar där vi också bodde kvar!

 

Vad som annars händer för Ellen är väl att hon är förkyld. Har givit näsdroppar ett par dagar och går idag, efter tips från BVC, att spruta in bröstmjölk i näsborrarna. Jag kan väl tillägga att detta inte är någon önskad procedur av varken föräldrar eller barn men vad ska vi göra då vår lilla stackare inte kan snyta sig. Nåja, tog idag även en temp och 37,6 får väl räknas som feberfri. Skönt nog för, framförallt henne själv, så sover hon trots allt rätt bra på natten medan uthålligheten dagtid kanske inte är på topp. Jaja, det är bara att vänta ut det hela, förhoppningsvis är dey en piggare tjej till helgen då födelsekalas hos kusin Cornelia stundar.

En rolig nyhet är annars att Ellen har sovit i egen säng inatt. Eller i alla fall halva natten! Hon verkar gilla den och sover ju fortfarande kvar sitt babynest i sängen vilket säkert gör det inbonat och tryggt.

 

För egen del kan jag väl hålla med min barnmorska som sa att första månaderna hemma är som en fjärde trimester av graviditeten. Då Ellen är knuten till mitt bröst eller famn större delen av dygnet är det ganska varmt och kladdigt. Brösten läcker och jag svettas och både Ellen och jag är rätt duktiga på att spilla och kladda vid måltiderna. Så, alldeles fräsch känner jag mig inte så länge varje dag. Men men, tiden är begränsad och jag tycker trots allt väldigt mycket om att få amma min bubbla.
Igår var jag tillbaka på gymmet för första gången. Tog det lugnt och har tänkt att följa Olga Rönnbergs tips på träning för nyblivna mammor. Var trots allt riktigt skönt att vara tillbaka på det gym där jag hittills aldrig hade varit utan att vara gravid. Lite separationsångest från min lilla familj såklart, men som tur är, är ju gymmet granne med vårt hus så det gick snabbt att skynda hem och återigen erbjuda mat från min egna mjölkfabrik ;-)