våren har kommit tidigt i år. I veckan har det varit runt 15 grader varmt - ljuvligt! Vårsolen skänker välförtjänta värmestrålar och jag njuter av att veta att de blekfeta huden snart kommer att få en mer gyllenbrun färg. Älskar solen och älskar att veta att jag har hela den bästa tiden framför mig - halvåret då jag njuter på balkongen! Idag satt jag ut två påskliljor i blomlådan och till påsk tänker jag mig att fylla den med våriga panseér. Lägenheten doftar nystädat och vårjackor, vårblusar och vårbyxor är ute på vädring. Livet är ganska bra underbart och det är en bra årstid att tänka på lite annat än just att skaffa barn. Det är en bra årstid att promenera, lägga ner hela själen i vilka blommor som ska flytta in på balkongen och vilka böcker som ska läsas i min sköna solstol. Det är bra!
Jag skulle haft mens för en vecka sedan. Imorgon tänkte jag göra ett gravtest. Inga stora förhoppningar, men lika bra att kolla ifall att. Min mens brukar ju vara oregelbunden men den har lyckligtvis ändå kommit senast halvåret eller så. I och för sig har det som mest gått 45 dagar mellan blödningarna så en vecka extra har kanske ingen betydelse. Men men, jag ska testa.
Annars mår jag ganska bra, fortfarande illamående som jag skyller Pravidelen på (även om jag hoppas liiiiite på att det är ett annat tecken). Skulle det osannolika ske imorgon, kommer nog mitt livs första bildinlägg.
Nu ska jag återgå till att göra det jag gillar nästan lika mycket som solen - laga mat till middagsgäster. Ikväll blir det pilgrimsmussla till förrätt och kycklingrullader till varmrätt. Efterrätten står Ola Salo för som dagen till ära sjunger med Gävle symfoniorkester!
lördag 24 mars 2012
torsdag 15 mars 2012
Illamående
Pravidel har givit mig ett sådant där oangenämt illamående. Inte illamående i bemärkelsen att jag måste springa och kräkas utan mer ett lite molande illamående.
Dagen började lite oväntat. Fick i fikarummet (bara två närvarande, så helt ok) frågan om jag var gravid... Hm, personen i fråga ångrade sig givetvis djupt efter mitt svar och jag försökte givetvis skratta bort det. Men visst, kroppen känns lite svullen, jag väger 2-3 kg mer än vad jag brukar så det var säkert helt befogat att fråga. Och visst, helt kul är det ju inte att få frågan om man är gravid, speciellt inte när man önskar det mer än något annat!
I samband med detta kom vi i alla fall in på att jag försökte få barn och att jag var mitt uppe i diverse behandlingar. Även om jag inte går ut och berättar för alla att jag och sambo är ofrivilligt barnlösa och att vi utreds och behandlas, så kändes det helt rätt att berätta när ämnet dök upp. Så har det inte känts förut men nu känns det bra. Fikakollegan berättade att även hon haft svårt att få barn men att det i hennes fall räckt med lite tabletter.
Ja, även om man pratar mer om ofrivillig barnlöshet idag jämfört med för 20 år sedan så kan jag inte påstå att det pratas mycket om det nu heller. Och det är väl bara jag själv som kan göra något åt det för min egna omgivning. Nåja, hur som helst, vet inte om det var morgonkommentaren eller illamåendet men det har blivit mindre matintag idag än i vanliga fall. Känner inte för att laga mat och är tack och lov inte särskilt sötsugen heller.
Trist att vara illamående, det enda positiva är väl kanske att jag äter lite mindre och på så vis får bort lite av min "gravidmage"!
Dagen började lite oväntat. Fick i fikarummet (bara två närvarande, så helt ok) frågan om jag var gravid... Hm, personen i fråga ångrade sig givetvis djupt efter mitt svar och jag försökte givetvis skratta bort det. Men visst, kroppen känns lite svullen, jag väger 2-3 kg mer än vad jag brukar så det var säkert helt befogat att fråga. Och visst, helt kul är det ju inte att få frågan om man är gravid, speciellt inte när man önskar det mer än något annat!
I samband med detta kom vi i alla fall in på att jag försökte få barn och att jag var mitt uppe i diverse behandlingar. Även om jag inte går ut och berättar för alla att jag och sambo är ofrivilligt barnlösa och att vi utreds och behandlas, så kändes det helt rätt att berätta när ämnet dök upp. Så har det inte känts förut men nu känns det bra. Fikakollegan berättade att även hon haft svårt att få barn men att det i hennes fall räckt med lite tabletter.
Ja, även om man pratar mer om ofrivillig barnlöshet idag jämfört med för 20 år sedan så kan jag inte påstå att det pratas mycket om det nu heller. Och det är väl bara jag själv som kan göra något åt det för min egna omgivning. Nåja, hur som helst, vet inte om det var morgonkommentaren eller illamåendet men det har blivit mindre matintag idag än i vanliga fall. Känner inte för att laga mat och är tack och lov inte särskilt sötsugen heller.
Trist att vara illamående, det enda positiva är väl kanske att jag äter lite mindre och på så vis får bort lite av min "gravidmage"!
onsdag 14 mars 2012
Pravidel
Då jag gått igenom många olika läkemedel den senaste tiden har jag roat mig att läsa på bipacksedlar. Det senaste är ju nu Pravidel. Min indikation för denna tablett är att jag har för höga prolaktinnivåer och Pravidel kan sänka dessa.
Men, Pravidel kan minsann användas till mycket..
*Vid Parkinsons sjukdom (pga att Pravidel har samma effekt som dopamin och dopaminbrist är en orsak till Parkinsons)
*För att förhindra igångsättning av eller avbryta amning (pga av att Pravidel hämmar utsöndring av prolaktin som är nödvändigt för mjölkproduktion.
*Vid Akromegali (=personer med jätteväxt, där Pravidel minskar utsöndring av tillväxthormon)
*och slutligen, vid behandling av utebliven eller oregelbunden menstruation, infertilitet eller minskad sexuell lust.
Se där ja.
Ännu lite mer intressanta är några av biverkningarna: "Plötsligt insomnade med eller utan föregående dåsighet" och "Spelmani". Spännande.
Jag klurar vidare lite på det här med hormoner. Om jag nu behöver ta läkemedel för att hålla dessa i skikt för att bli gravid, hur ska jag sedan bete mig för att hormonerna ska bete sig som de ska när man ska fortsätta att vara gravid..? Hm, är nog ingen idé att tänka för mycket nu.
Men, Pravidel kan minsann användas till mycket..
*Vid Parkinsons sjukdom (pga att Pravidel har samma effekt som dopamin och dopaminbrist är en orsak till Parkinsons)
*För att förhindra igångsättning av eller avbryta amning (pga av att Pravidel hämmar utsöndring av prolaktin som är nödvändigt för mjölkproduktion.
*Vid Akromegali (=personer med jätteväxt, där Pravidel minskar utsöndring av tillväxthormon)
*och slutligen, vid behandling av utebliven eller oregelbunden menstruation, infertilitet eller minskad sexuell lust.
Se där ja.
Ännu lite mer intressanta är några av biverkningarna: "Plötsligt insomnade med eller utan föregående dåsighet" och "Spelmani". Spännande.
Jag klurar vidare lite på det här med hormoner. Om jag nu behöver ta läkemedel för att hålla dessa i skikt för att bli gravid, hur ska jag sedan bete mig för att hormonerna ska bete sig som de ska när man ska fortsätta att vara gravid..? Hm, är nog ingen idé att tänka för mycket nu.
Det blir sällan som man tänkt sig.
Mina inlägg är väl ungefär så spretiga som jag själv känner mig i det hela.
Efter 3 dagars sprayning är detta från och med idag avbrutet och istället ska mina prolaktinnivåer förbättras. Jaha. Det här med IVF som började så hastigt och lustigt efter så lång väntan innan, känns nu lite som en skämt, som något som retar lite framför mig men där jag gång på gång stupar på målsnöret.
Redan vid mina första besök på kvinnokliniken har mina prolaktinvärden varit för höga. Jag har tagit om värdet vid två tillfällen och värdena har fortsatt att ligga strax över referensintervallet. Doktorn har informerat om detta men valde ändå att vi skulle satsa på IVF. Well... doktorn har tänkt om nu och vill se om medicinbehandling kan bidra till att mina prolaktinnivåer blir bättre och därmed även min spontana ägglossning.
Givetvis är det ju positivt om jag skulle kunna få igång det själv men lite känns det väl som jag tappar modet. Jag har ju liksom redan provat att få igång mens och ägglossning med Provera, Primolut, Levaxin, Metformin.. Jaja, mensen har ju i alla fall kommit igång och det är ju bra men det är väl fan också att det ska vara så svårt med ägglossning! Jag känner mig rätt "ofrisk" med fortsatt onormala blodvärden och det gör att det hela känns rätt tröstlöst emellanåt.
Nåja, åter tillbaka till prolaktin. Nu ska jag äta Pravidel-tabletter en månad för att se om mina prolaktinnivåer blir normaliserade. Och om de inte blir det, ja då hittar de väl på ytterligare något nytt att testa.
Dag 1 för IVF blir nog inte förrän till sommaren. Likabra att vara realistisk.
Efter 3 dagars sprayning är detta från och med idag avbrutet och istället ska mina prolaktinnivåer förbättras. Jaha. Det här med IVF som började så hastigt och lustigt efter så lång väntan innan, känns nu lite som en skämt, som något som retar lite framför mig men där jag gång på gång stupar på målsnöret.
Redan vid mina första besök på kvinnokliniken har mina prolaktinvärden varit för höga. Jag har tagit om värdet vid två tillfällen och värdena har fortsatt att ligga strax över referensintervallet. Doktorn har informerat om detta men valde ändå att vi skulle satsa på IVF. Well... doktorn har tänkt om nu och vill se om medicinbehandling kan bidra till att mina prolaktinnivåer blir bättre och därmed även min spontana ägglossning.
Givetvis är det ju positivt om jag skulle kunna få igång det själv men lite känns det väl som jag tappar modet. Jag har ju liksom redan provat att få igång mens och ägglossning med Provera, Primolut, Levaxin, Metformin.. Jaja, mensen har ju i alla fall kommit igång och det är ju bra men det är väl fan också att det ska vara så svårt med ägglossning! Jag känner mig rätt "ofrisk" med fortsatt onormala blodvärden och det gör att det hela känns rätt tröstlöst emellanåt.
Nåja, åter tillbaka till prolaktin. Nu ska jag äta Pravidel-tabletter en månad för att se om mina prolaktinnivåer blir normaliserade. Och om de inte blir det, ja då hittar de väl på ytterligare något nytt att testa.
Dag 1 för IVF blir nog inte förrän till sommaren. Likabra att vara realistisk.
lördag 10 mars 2012
Dag -1...
ja, vi börjar väl om med nedräkning igen. Imorrn är det dags att börja spraya. En ny dag 1 alltså.
Från att tidigare har varit tjejen som tyckt det varit jobbigt att svälja ett litet litet p-piller kör jag nu med stormsteg fram med både tabletter, sprutor och nu spray. Biverkningar oroar mig lite men jag vet ju att det handlar om en begränsad tid.
65 till sommaren eller 70 och gravid förresten, gud så jag hoppas på det senare. Inte bara för att jag mer än något annat önskar mig just ett barn men också för att jag är väldigt dålig på att gå ner i vikt. Jag älskar mat! Jag älskar godis och godsaker! Tur nog så tycker jag det är riktigt roligt att röra på mig också. Och än så länge är planen just att öka min fysiska aktivitetsnivå (ett pass till i veckan) och att minska godisätardagar till en dag per 14:e dag ungefär. Ingen LCHF, GI, grapefruktmetod eller annat. Jag vågar nog sätta ner foten och påstå att jag känner mig rätt säker på att lagom av allt är det bästa. Jag njuter av både fett, kolhydrater och protein och tänker fortsätta med detta. För att gå ner till 65 (några kilon dit) är det godis och fika som är bovarna, inte osten på min smörgås eller pastan i min pastasallad. Punkt. Men, lite mer träna, det kan jag få till!
Idag känner jag mig ganska snygg. Är nyslingad och nyklippt. Har unnat mig nya dyra skor och vårinspirerade byxor och blus. Varje gång jag provat något nytt klädesplagg har jag en liten inre diskussion med mig själv om detta nya plagg även skulle fungera med växande mage och bröst. En del får svaret ja och andra nej. Men, gillar jag plaggen (och behöver dem någorlunda mycket..) köper jag oavsett. Återigen, jag kan inte pausa livet för att jag eventuellt ska bli gravid och behöva köpa gravidkläder! Nej, till motsatsen är bevisad lär jag fortsätta att tänka mig som en 65-kilos till semestern.
Sen behöver vi kanske inte prata så högt om att jag har sparat en del kläder som inte klär mig. Detta, för att de just får mig att se ut som att jag är gravid. Men de är sparade för att jag eventuellt ska få användning för dem i framtiden.. ;-)
Från att tidigare har varit tjejen som tyckt det varit jobbigt att svälja ett litet litet p-piller kör jag nu med stormsteg fram med både tabletter, sprutor och nu spray. Biverkningar oroar mig lite men jag vet ju att det handlar om en begränsad tid.
65 till sommaren eller 70 och gravid förresten, gud så jag hoppas på det senare. Inte bara för att jag mer än något annat önskar mig just ett barn men också för att jag är väldigt dålig på att gå ner i vikt. Jag älskar mat! Jag älskar godis och godsaker! Tur nog så tycker jag det är riktigt roligt att röra på mig också. Och än så länge är planen just att öka min fysiska aktivitetsnivå (ett pass till i veckan) och att minska godisätardagar till en dag per 14:e dag ungefär. Ingen LCHF, GI, grapefruktmetod eller annat. Jag vågar nog sätta ner foten och påstå att jag känner mig rätt säker på att lagom av allt är det bästa. Jag njuter av både fett, kolhydrater och protein och tänker fortsätta med detta. För att gå ner till 65 (några kilon dit) är det godis och fika som är bovarna, inte osten på min smörgås eller pastan i min pastasallad. Punkt. Men, lite mer träna, det kan jag få till!
Idag känner jag mig ganska snygg. Är nyslingad och nyklippt. Har unnat mig nya dyra skor och vårinspirerade byxor och blus. Varje gång jag provat något nytt klädesplagg har jag en liten inre diskussion med mig själv om detta nya plagg även skulle fungera med växande mage och bröst. En del får svaret ja och andra nej. Men, gillar jag plaggen (och behöver dem någorlunda mycket..) köper jag oavsett. Återigen, jag kan inte pausa livet för att jag eventuellt ska bli gravid och behöva köpa gravidkläder! Nej, till motsatsen är bevisad lär jag fortsätta att tänka mig som en 65-kilos till semestern.
Sen behöver vi kanske inte prata så högt om att jag har sparat en del kläder som inte klär mig. Detta, för att de just får mig att se ut som att jag är gravid. Men de är sparade för att jag eventuellt ska få användning för dem i framtiden.. ;-)
torsdag 1 mars 2012
Klimakteriet
nästa!
Bra besked från fertilitetsmottagningen igår. Dag 21 efter min senaste mens börjar jag med nässpray. Synalera heter nässprayen som ska tas två gånger per dag i tre veckor (för mig iaf).
Synalera innehåller det verksamma ämnet nafarelin. Detta påminner om GnRH, ett hormon i kroppen vars uppgift är att stimulera hypofysens hormoner som i nästa steg stimulerar äggstockar att producera östrogen och progesteron. Synalera har en hämmande effekt på äggstockarna (produktion av östrogen och progesteron upphör) vilket bidrar till att spontan ägglossning undviks.
Doktorn har beskrivet det som att Synalera får in kroppen i ett slags klimakteriestadium. Och ja, biverkningar som nämns är bland annat värmevallningar... Och efter detta blir det injektioner på nytt! Går allt allt precis enligt planerna kan det bli äggplock i vecka 16.
Om 10 dagar börjar vi behandling på nytt och då börjar mina prao-veckor som klimakteriekossa!
Bra besked från fertilitetsmottagningen igår. Dag 21 efter min senaste mens börjar jag med nässpray. Synalera heter nässprayen som ska tas två gånger per dag i tre veckor (för mig iaf).
Synalera innehåller det verksamma ämnet nafarelin. Detta påminner om GnRH, ett hormon i kroppen vars uppgift är att stimulera hypofysens hormoner som i nästa steg stimulerar äggstockar att producera östrogen och progesteron. Synalera har en hämmande effekt på äggstockarna (produktion av östrogen och progesteron upphör) vilket bidrar till att spontan ägglossning undviks.
Doktorn har beskrivet det som att Synalera får in kroppen i ett slags klimakteriestadium. Och ja, biverkningar som nämns är bland annat värmevallningar... Och efter detta blir det injektioner på nytt! Går allt allt precis enligt planerna kan det bli äggplock i vecka 16.
Om 10 dagar börjar vi behandling på nytt och då börjar mina prao-veckor som klimakteriekossa!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)