Oförglömlig jul

Att få fira jul med barn är ju det bästa som finns och att sedan få fira med sitt barn och brorsbarn - ja, det är svårt att slå. Att sedan också få se far- och morföräldrar fira jul med barnbarn är kanske nästan lika njutbart.

Tyvärr blev julen kanske inte bara minnesvärd för barnen, granen, maten, drycken, klapparna, sällskapet, dofterna och den goda stämningens skull.

Ellens rejäla förkylning har först nu börjat avta även om sömnen fortfarande är klart påverkad (och våra sov- och vakenrutiner med detta). Inte nog med det, magsjukehelvetet lyckades oturligt nog nå även vår familj och självklart mitt i julfirandet. Firandet dag före dagen fick helt ställas in då vi inblandade kunde ha burit smitta. Julaftonsfirandet flyttades till svågerns hus och saknade en stackars insjuknad S. Juldagens hemmafirande gick helt enligt planerna och var ett välbehövligt avbrott och möjlighet för Ellen att återhämta sig något. Annandagen bjöd upp till julmiddag och nästan komplett julklappsutdelning. Sen, slog magsjukan till för M! Stackars M och stackars alla andra. När magsjukan bara är en toalett bort är det svårt att inte tro att man själv ska åka dit. Nåja, familjen Lundkvist/Hanson satte sig ganska snabbt i bilen för avfärd hemåt. Mina och M.s julklappar var fortfarande oöppnade och kvällens avslutande julfika byttes ut till en medskickad fruktpåse och pappas outstanding gravlax.

Sedan dess... ja, Ellen och jag har flyttat ut till vardagsrummet och M har fått ta över sovrummet. Vår enda toalett och badrum är ett flertal gånger sanerad med klorin och händer tvättas ofta och noggrant av samtliga. Imorgon bitti har det gått drygt 48 timmar sedan M:s utbrott avslutades. Jag hoppas till Gud, Muhamed, Jultomten och Fan själv att vi alla tre är pigga och krya imorgon.

Men, nu skiter vi i sjukdomar. Har dock så sakteliga börjat inse att det här med småbarn och sjukdomar hänger ihop alltför väl.

Fler julbilder och fokus på det fina och fantastiska kommer en annan dag. Nu njuter jag av en stund i soffan.