Idag har jag varit ett mycket god mor. Jag har introducerat Ellen till något mycket näringsrikt och billigt. Lägg till att det dessutom är av mjuk konsistens och ypperlig att äta själv för en niomånaders bebis utan tänder. Blodpudding.
Så förskräckligt äckligt och då lovar jag att jag faktiskt provat det flera gånger med jordens alla möjliga tillbehör. Idag åt jag nog en hel halv bit täckt med lingonsylt.
Dottern? Ja, hon åt minst lika mycket som jag men utan sylt. Lägg till att hon dessutom åt 1/3 hotdog och en fruktbägare så kan man säga att hennes aptit är tillbaka!
För att behålla det blodiga temat visade det sig att Ellen lämnade små blodmärken lite här och var. Jag kunde härleda de små röda dropparna till lillans ena pekfinger. Jag har inte den blekaste aning om hur och exakt när hon fått hål på fingret men jag tippar på att hon måste ha skurit sig på ett papper. Inget gnäll så förmodligen inte ont men jäklar så länge det kan blöda från ett kapillärfyllt finger! Till slut lyckades jag få på ett litet plåster (på rätt finger dessutom) och de små blodstänken upphörde.
Jaja, blod, snor och dregel - en helt normal vardag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar