På fredag flexar jag in på sjukhuset igen och sedan ska livet ticka på som vanligt.
Vilket lyxigt år jag haft. Det är lite kul det här med just den här tiden på året. Jag kan nästan på datumet redogöra för vad jag gjorde förra året den här tiden. Hur jag handlade en möbel åt M i födelsedagspresent i affären på andra sidan gatan och sedan fick hjälp av ägarinnan att bära hem den, hur jag inte vågade plocka vitsippor i slänten med rädsla att ramla och inte komma upp, hur dåligt jag sov runt midnatt för att sova som bäst i soffan några timmar senare, hur jag packade BB-väska och provkörde vagnen med endast nallen som passagerare. Våren var så fin förra året och i år har den blommat än mer och jag har njutit av den till fullo.
Istället för att bära henne i magen får jag nu hålla den mysigaste lilla knubbiga barnhand som finns i min och tillsammans upptäcker vi gräset, pinnarna, smågruset, blommorna och kottarna. Vi har nog provgungat i de flesta större lekparker som finns i stan och på musikleken har Ellen blivit första trumslagare. Är så glad för det år jag varit hemma och vill fortsätta att förvalta min dyrbara tid med mitt barn på bästa möjliga sätt. Men, jag är ingen hemmafru och skulle heller inte trivas med det.
Känner en liten sorg över att missa stora stunder i Ellens liv, men ser fram emot att få skickat till mig bilder på vad hon och M hittar på. Ser fram emot att få flexa in på ett jobb, göra nytta och få "jobbstimulans" för att sedan flexa ut och få skynda hem till det bästa jag vet. Min familj.
Fyra dagar kvar med egentid med min tjej. Fyller dessa med kärlek och lek. Just nu vet jag exakt vad som är hennes absoluta favoriter; gungan, sångpåsen och böcker (allra mest "i ett hus.."). Det, och en hel del annat ska fylla denna vecka. Kommer bli bra, så bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar