Tänk så skönt att få meddela våra närmsta och käraste hur det ligger till! När man går och bär på sin "hemligthet" är det ju lätt att tro att det bara är på låtsas men när man väl släpper bomben och delger andra, ja då blir det ju mer verkligt.
I lördags fick farfar och I, farmor och S samt farbror J veta att lilla C skulle få en kusin. Nöjda och glada familjemedlemmar såg fram emot vårt lilla tillskott och givetvis hade vi inte väntat oss något annat. Det här med att Bubblan kommit till via IVF är ju egentligen inte superviktigt men för mig har det ändå varit viktigt att berätta att vi längtat efter Bubblan i flera år och att det tagit både tid och kraft att komma dit vi är idag. Jag tror inte att vi kommer berätta hela historien för alla som vi känner men för de som undrar och de som är oss närmast känns det självklart.
Igår fick min bror veta att han inte bara ska bli pappa nästa år utan även morbror. Lite chockartat tror jag allt men samtidigt en stor glädje. Och det är ju väldigt väldigt roligt att jag och min bror kommer att bli förstagångsföräldrar nästan samtidigt.
Vi pratade en del om vår resa bakåt och det är väl flera i vår omgivning som gärna hade velat vara med under vår resa, för stöttning men nu gjorde jag och M valet att göra det själva. Att vi inte har berättat har inte haft och göra med att vi inte känt oss trygga med våra familjer eller att vi inte trott att vi skulle få stöd och uppmuntran. Det har istället dels haft att göra med att vi från början inte trodde att resan skulle bli så lång men dels också för att för oss räckte det med stödet från varandra.
Nåja, nu är nyheten ute, till veckan får våra närmsta vänner veta och nästa vecka kanske det är dags att delge arbetskamrater.
Än finns såklart oron för att något kan hända men idag väljer jag att bara känna glädje!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar